Servering

Sol över axlarna
Sprängande tidsenlig tanke ”aldrig mer den här gatan”
där de förändrar dina fönster
Du ser aldrig ut genom samma jag gjorde
och precis innan gränsen precis
Innan rummen på tredje våningen bleks i en sen april
möter den köpande handflata min panna;
”Vi är förrädare båda två.
Vi hör till samma bänkrad.
Sluta inte med mig”
Jag går när alla andra går
den sista slingan av din fågelsång
dör ut i bruset.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: