Åååh tyst munnen

Det finns en cementfärgad gräns. En stoppknapp. Jag vet inte hur den ser ut. Låt mig, bara några ord. Bara ljusa blickar. En skopa. Jag tänker äta salladen och grädden med fingrarna. Med min vassa tand som sticker ut genom läppen och genom små blodiga hål. Vad är det som händer. Det finns människor som minns hur alla kyssar började, jag glömmer aldrig deras hus. Jag har hemlängtan till din kropp. Vad är det som händer. Förlåt att jag inte vet hur man skrattar. Stillar vulkanerna. Lägger håret åt sidan

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: