September (jungfru)

Säg inte till mig att du förstår när jag berättar det här men säg inte heller motsatsen. Var tyst och visa insidan på ett sätt som inte går att inbilla. Inte bara plastkar kan villigt samla vatten, jag kan byta stämning och somna i sommar med öppen mun.

Jag ser ryggraden som ett rep och följer jag dig kommer den hänga mig som en laglös. Har jag tur kan jag fatta tag tills tänderna vitnar, dras levande ur den här sängen.

Vita fåror i vita skjortor av vita händer. Vit mun vitt öga. Finns det färg på ord finns det bara ett förslag. Det rinner vitt vatten ur dig ur min måne ur min mun. Heliga jag, ligger under vit himmel, väntar blid på att någon ska börja skriva. Alla pappersark, allra helst du. Som sväljer insekter framför att sluta gömma färger.

En natt faller du i bitar. Fingrar ut över trottoarkanten, blod i en dikesränna. Och ord din mage samlat vaggandes av vinden i axelhöjd på mig. En sista chansa att ta det jag vill ha. Luften luktar oliv. Dina pengar känns som frigolit när de gömmer sig i gräset. En sista bit tyg, ett avslut av din överkropp. Blundade ansikte, dina egna händer får täcka ditt kön. Stoppar fickan full med meningar, ringer efter en bil.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: