Oktober

Alla hus är tolv våningar
Står bestämt fast när himlen rör sig
Det blåser in genom alla dörrar
En vind så stark den för med sig fågelbon och mindre bokhögar
Vrid ur handlederna nu, otacksamt
Jag slickar vätskan från min egen arm
skadad i krig, är en spion, förrädare
Längtar till alla andra länder utom hem
I krig, det har dött så många
människor runt mitt hus, jag slickar min arm

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: