Salt, blond

Jag såg på dig snett bakifrån, ditt ansikte. Jag såg din panna framifrån. Jag såg dig på avstånd när du inte visste du kunde bli sedd så och jag kom fram till dig och du tittade tillbaka. Enorma vidunder till människoslukande kärlek. Havsdjupet räcker inte. Du är konungen av att hålla allt som finns här att hålla. En mur för grönor, ett träd för bark och sten för viss typ av mossa. Norrsidan åt, som en mjuk myrstack. Jag klättrar upp på din hand in i munnen. Du visar färgerna runt brösten. Vasst pulserande mjuka ögon över allt; våra konturer. Minns inte det som inte är vi två ihopsatta. Himlen forsar över alla huvuden klädda och oklädda, våldsam rasande torra ocean havet stilla bara gömmer sig för dig leker. Jag visas rakt fram mellan dig och solen. Ge upp bara! Lägg fram korten, bevisbördan ska bli min. Du behöver inte vara rädd, det finns ingenting här som kan skada dig. Mot natten: baksidan av låren. Vid havet. Längtan består av förenade och oförenade.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: