Mannen och skatten

Jag kommer aldrig mer få se dig, ylas det från perronger med snö flera timmar bort från stan. Det är kladdigt mellan näsa och mun. Ljuden som fortsätter kastas och höras kan lika gärna vara rädda ljud. Det är åtminstone starkt säger någon som kraft skulle vara god, min önskan är snarare att jag inte orkade detta. Bara kunde ligga i den där snön utan att tänka på ditt värmande.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: